Låt inte gammalt ”bagage” förstöra ditt förhållande!

Alla nära relationer innehåller konflikter. Men hur mycket av det du och din partner grälar om beror på otillfredsställda behov från barndomen? Mera än du tror, säger psykoterapeuten Marta Cullberg Weston. Så här undviker du de negativa grälmönstren som leder till skilsmässa.

TEXT OCH FOTO: YVONNE NENANDER

Den som står dig närmast väcker dina starkaste känslor. Vi märker det allra tydligast när vi blir förälskade. Hela registret av känslor är aktiverat. Alla sinnen glöder. Förälskelsen medför ibland också en ångestladdad, underliggande osäkerhet. En rädsla för att inte fullt ut bli accepterad av den andre. Eller, för all del, också en rädsla för att ens egna förväntningar ska komma på skam. Om något inte blir just så som man tänkt sig kan det kännas som om hjärtat plötsligt åker hiss i rekordfart ända ner till ”källarvåningen”. Men så var det hela ett missförstånd, och man är uppe bland molnen igen. Det är en känslomässig ”berg-och-dal-bana” och man har ingen vidare kontroll över hur turerna går. Under förälskelsestadiet dominerar ändå känslorna av bekräftelse från den andra parten. Man blir sedd, bejakad och älskad – och det är ömsesidigt! Hur det går i fortsättningen vet man aldrig på förhand. Bara att ens egen, och din partners, självkänsla har stor betydelse för hur förhållandet utvecklas framöver.
- Ja, hur du ser på dig själv avgör faktiskt hur du hanterar samlivet med den du älskar, säger psykoterapeuten och författaren Marta Cullberg Weston.
- Är självkänslan bra finns det gott hopp för kärleksrelationen, anser hon. Du har lättare att ge dig hän här och nu, och blandar inte ihop gamla oförrätter med människan du vaknar ihop med om morgnarna.

HOT MOT SJÄLVKÄNSLAN

- Men om självkänslan vacklar, då blir hela kärleksförhållandet skörare. Du blir t ex osäker när saker händer som du inte har kontroll över. Vad din partner gör och inte gör får styra för mycket över din syn på dig själv.
- ”Är jag inte mera värd i dina ögon?” undrar du kanske när han glömt meddela att han skulle bli sen till middagen. Då ställer du honom till svars för mycket mera än att han kommit för sent.
- Det som sker är att du upplever ett hot mot din självkänsla, säger Marta Cullberg Weston. Du tror att hans misstag beror på en nedvärdering av dig som person, men så är det ju ofta inte alls.
Efter den första fasen av blind förälskelse ser man flera sidor av partnern och får fler möjligheter att reagera på hans eller hennes handlingar. Ofta börjar man nu vilja förändra den andra personen. Men är det något som kan hota ett kärleksförhållande så är det just detta ”förändringsraseri”.
- Ingen står ut med att mannen eller kvinnan i ens liv ständigt påpekar ens fel och brister. Och hela tiden försöker tjata en ”till rätta” när man gör ”fel”.
- Den som blir utsatt för detta blir helt enkelt ledsen, sårad och arg. Känner sig påhoppad och hamnar i försvarsställning. Det hela blir till ett ställningskrig där bägge parter hotar varandras självkänsla.
- Det här är en väldigt kritisk fas i ett kärleksförhållande, säger Marta Cullberg Weston. Kommer man inte ur det här blir fortsättningen ofta ett rent helvete. Risken är stor att man fastnar i varsin ringhörna och ”pucklar på” varandra med samma argument. Igen och igen.

DEN NEGATIVA SPIRALEN

- Hamnar man i en sådan negativ spiral måsta man bryta mönstret. Annars fortsätter man bara med negativa taktiker, från bägge håll, för att bevisa att man alls inte är så dålig. Att den andra är mycket värre.
- Signaler som hotar självkänslan får människor att bete sig allt annat än rationellt, säger Marta Cullberg Weston. Vi blir ofta som småbarn igen.
- Istället för att lugnt konstatera att ”visst, jag har en tendens att inte skruva på locket på tandkrämstuben”, så blir man sårad och arg. Och går till attack.
Marta Cullberg Weston anser att en stor och grundläggande orsak till dagens många skilsmässor är just detta - upplevelsen av att partnern hotar ens egen självbild. ”Jag är inte alls så som hon /han tror”, tänker man och undrar hur i hela friden det går att missförstå någon så totalt.
- Det är lätt att fundera över om partnern tycker att man jämförbar med en gammal möbel när telefonen inte ringer, när han ständigt är försenad eller hon alltid jobbar över, säger Marta Cullberg Weston.
- Man börjar kanske själv tro att man är värdelös. Och om man klagar, då kan man upplevas som hotfull: ”Hon/han försöker kontrollera mig!”

RESPEKTERA OLIKHETERNA

- Man måste inse att livet tillsammans med en annan människa innebär att man också måste respektera olikheterna. Vi får ju både fram- och baksidan av någon annan.
- Tyvärr vilseleds vi av en hel del verklighetsfrämmande, romantiska ideal som finns överallt i vår omgivning.
- Särskilt unga människor påverkas nog av budskapet i populärkulturen - i filmer, såpoperor och reklam - om att drabbas av den där riktiga passionen som ska förändra allt, tror Marta Cullberg Weston. Som om man för alltid ska bli räddad undan sin egen ensamhet.
- Men så villkorslöst fungerar inte kärleken mellan två vuxna individer.
- Visserligen har vi en enorm radar för vilka vi blir förälskade i. Vi är programmerade sedan tidiga barndomen att söka en partner med just de egenskaper som personerna i våra tidigare relationer hade.
- Och när det klickar är det fantastiskt. ”Det känns som om jag känt dig i hela mitt liv”, säger man saligt. Men när man blir mer säker i förhållandet fokuserar man på vad man vill få ut av den. Man tar varandra mera för givna, får ”tunnelseende” och ser plötsligt alla bristerna.
- Man grälar, säger Marta Cullberg Weston, och gräl är i sig inte farliga. Men bara en liten del av grälen handlar om rena sakfrågor. Resten, upp till 90 procent, handlar om gamla känslor som de där sakfrågorna väcker.
- Man gör klokt i att fråga sig istället: ”Vilka känslor väcker det här hos mig?”, ”Varför?” och ”Vad väcker det för minnen?”
- Vi bär alltid vårt förflutna med oss. Känslorna har rötter i djupet av vårt inre. Längst därinne kanske det sitter ett sårat litet barn, kanske är det den förtvivlade lilla flickan eller pojken som ropar genom tårarna till din partner just nu: ”Se mig, bekräfta mig - älska mig!”

ATT KOMMA VIDARE

Om kärleksförhållandet ”gått i stå”, om man inte kommer ur den negativa spiralen av bråk och pajkastning, då tycker Marta Cullberg Weston att man bör gå till familjerådgivningen. Parterna kan behöva hjälp från någon utomstående att minnas de härliga, lustfyllda och positiva sakerna som gjorde att man föll för varandra den gången. Men man kan först försöka själv där hemma, säger hon, och föreslår ett par övningar som hon hämtat från den s k Imago-terapin. Båda ska förstås vara inställda på att pröva. Gör så här:

1. Skriv varsin lista över positiva saker som din partner A) brukade göra förut B) gör nu och C) du önskar att han/hon skulle göra. Byt lista med varandra. Båda väljer nu ut två saker varje dag från listan och utför dem som en gåva till partnern. Kom överens om att låta det pågå en bestämd period, t ex två veckor, och prata sedan om det hela. Var det något som blev bättre?

2. Nästa övning är att göra varsin lista över vad man längtade efter att få som barn, både från sin mamma och pappa. Och vad man aldrig fick. Byt lista. Prata igenom det ni skrivit. Förklara och ge exempel. Reflektera över om något av det otillfredsställda ”inre barnet” tränger igenom till nutiden och påverkar konflikterna i er relation. Kanske kan partnern stötta dig bättre när han/hon får veta vad du saknat. Förstår man hur ofta ens gamla ”bagage” av erfarenheter spökar här och nu, inser man också att ens partner inte alltid är rätt person att rikta sin ångest emot.

Publicerad i PS Populär psykologi & medicin nr 1/2006

Tillbaka!