Internationella Biblioteket
öppnar portarna

Den 5 maj, Kulturens och Yttrandefrihetens dag, får Stockholm ett nytt bibliotek med nära 250 000 böcker på ett 100-tal språk.

Samtliga texter: YVONNE NENANDER

Internationella biblioteket är alldeles unikt. Man räknar med att Europas främsta samling av internationell litteratur finns här. Nu öppnas bibliotekets portar för allmänheten.
Under några år har de tre huvudmännen staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting letat efter lämpliga lokaler på centralt håll i Stockholm. Tillgängligheten är en viktigt aspekt, alla som vill låna böcker här ska ha rimligt avstånd till bokskatterna.
Slutligen fastnade man för ett av lamellhusen intill stadens huvudbibliotek, arkitekt Sven Asplunds magnifika, knäckbruna byggnad på Sveavägen, som förresten fick en helrenovering härom året.
Därmed har man skapat ett helt bibliotekskvarter. Här ligger nämligen förutom huvudbiblioteket, också talboksbiblioteket och tidskriftbiblioteket samt Svenska Barnboksinstitutet.
Internationella Biblioteket, med adress Odengatan 59, har fått ca 2.000 kvm i flera våningsplan. Gatuplanet innehåller liksom tidigare svenska tidningar och tidskrifter, men nu också Internationella bibliotekets tidningar från världens alla hörn. Två våningar ovanpå är till för boklånarna, och på tredje planet ligger personalutrymmen för de 25 anställda.
Internationella biblioteket har genom arkitekt Ulrika Gynnerstedt fått ändamålsenliga lokaler med inredning i sobert blygrått och vinrött, ljusgrått och vitt. Lite plats för utställningar, författaruppläsningar osv finns. Och naturligtvis en barnhörna .
I tre våningsplan under marknivå finns magasinen. Det ska bli väldigt spännande att se hur mycket spring det blir när man ska hämta upp böcker som efterfrågas, tycker Internationella bibliotekets chef Barbro Ejendal.
Hon är entusiastisk inför uppgiften att nu utöka servicen för stockholmarna på det här sättet, och särskilt nöjd verkar hon vara med personalen. Här finns stor kompetens både språkligt och kulturellt förstås, då de flesta själva har bakgrund på andra håll i världen.
Åtta av de totalt 25 är nyanställda i samband med öppnandet för allmänheten, och nästan hälften av personalstyrkan är män. Alltså är man mera jämställda än vad som annars är brukligt inom den kvinnodominerade biblioteksvärlden.
- Vi hoppas detta ska bli ett slags centrum för alla som är intresserade av främmande språk, säger Barbro Ejendal, t ex studenter i arabiska och japanska.
- Men många av våra besökare kommer nog själva att ha rötterna någon annanstans. Ungefär 20 procent av invånarna i Storstockholm har utländsk härkomst.
De s k skolspråken - dvs de nordiska språken samt engelska, tyska och franska - får inte plats här utan finns på huvudbiblioteket vägg i vägg. Men böcker på ett 100-tal andra språk finns här varav persiska, arabiska, ryska, spanska, serbokroatiska, turkiska och kinesiska är bland de största.
- Vi köper ständigt in ny litteratur, säger Barbro Ejendal, och tyvärr måste vi gallra ut en del gamla böcker när de nya kräver plats. Inköpen på ca 1,5 miljon kronor per år styrs av efterfrågan. Det handlar om mycket skönlitteratur, fack- och populärvetenskaplig litteratur och barn- och ungdomsböcker.
Internationella biblioteket fortsätter att fungera som lånecentral bibliotek i hela landet, precis som man gjort sedan verksamheten startade 1991. Nu övergår man alltså från att vara en intern distributör av låneböcker till att också erbjuda boklån över disk.
En tredje uppgift man har är att svara för en kvalificerad kurs- och konferensverksamhet för bibliotekarier. Temat för den första konferensen, som är en intern historia, är hur man kan väcka intresse för översättningar av skönlitteratur från andra språk till svenska.
Internationella biblioteket slår upp portarna på fredag, kulturens och yttrandefrihetens dag. När drottning Silvia klippt bandet är alla välkomna att låna böcker.¢

Aktuellt på Sveavägen
… och huvudbiblioteket är att den stora utlåningsdisken ska rivas och det blir mer självbetjäning. Då blir lokalen vackrare och bibliotekarierna bättre arbetsmiljö, tycker Stockholms nya stadsbibliotekarie Inga Lundén.
Hon vill också utöka öppettiderna och möjlighet till sökhjälp via internet fram till midnatt ingår också i planerna. Redan idag kan man ta del av bibliotekens hela bestånd på nätet och se om en speciell bok finns inne på www.ssb.stockholm.se. ¢

Specialbibliotek i Stockholm
Folkbiblioteken i Stockholms län har 25 bibliotekssystem. I Stockholms stad finns 38 folkbibliotek bestående av huvudbiblioteket på Sveavägen, Läsesalongen i Kulturhuset och 36 bibliotek under stadsdelsnämnderna.
Dessutom finns fr o m den 5 maj också Internationella biblioteket, öppet för alla samma tider som huvudbiblioteket. Några andra biblioteksanordnare som har öppet för allmänheten i Stockholm:

• Arena Norden. Har böcker till utlåning (och försäljning) och tidskrifter på samtliga nordiska språk, även grönländska, isländska och färöiska.
  
  
• Finlands kulturinstitut. Stort utbud av finsk litteratur, finska tidskrifter och dagstidningar. Många kulturevenemang.
  
  
• Franska institutet. Nordens största bibliotek med klassisk och modern fransk litteratur. Här finns även en omfattande dokumentationsavdelning om det moderna Frankrike.
  
  
• Goethe-institutet. Ett av världens 150 Goethe-institut med uppdrag av tyska riksdagen att sprida kännedom om den tyska kulturen utomlands.
  
  
• Grekiskt Kulturcentrum. Mötesplats för svensk och grekisk kultur, många kulturevenemang, Europas största samling av tidskrifter utkomna under juntatiden 1967-1974, folkdräkter och andra museiföremål osv.
  
  
• Italienska Kulturinstitutet. Främjar svensk-italienska relationer, har det bredaste utbudet i landet av italiensk litteratur.
  
  
• Judiska biblioteket. Föregångaren till detta bibliotek grundades redan på 1860-talet. Merparten av böckerna är på engelska och tyska. Ett tiotal periodiska tidskrifter finns här, de flesta på hebreiska och en på jiddisch.
  
  
• Kurdiska biblioteket. Det första nationella biblioteket för världens kurder, vilka saknar eget hemland. Fungerar även som dokumentationscentrum.
  
  
• Mångkulturellt Centrum. Grundades i Botkyrka, har specialbibliotek för migrationslitteratur under uppbyggnad och ger ut böcker och rapporter m m på eget förlag.
  
  
• Polska Institutet. Klassik och modern litteratur, även på svenska och engelska av polska författare.
  
  
• Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Statlig myndighet, framställer och lånar ut talböcker till synskadade och andra handikappade.
  
  
• Kulturhuset. Med läsesalongen, barnverksamheten och Internationell författarscen är detta en stor och välbesökt arena för "cross over"-verksamhet på kulturområdet. Särskilt programmen på Internationell författarscen med debatter och uppläsningar av aktuella författares verk från många olika länder och språkområden, har på senare tid fördjupat stockholmarnas intresse för litteratur och kultur.

Skärpt bibliotekslag i höst
Bibliotekslagen från 1996 ska skärpas. Det har kulturminister Marita Ulvskog aviserat ett flertal gånger, sedan folkopinion och protester mot nedläggningshot och privatisering av folkbiblioteken hörts på många håll.
Idag förbjuder lagen avgifter på bibliotekslån. Men någon garanti för t ex ett visst minimiutbud av böcker, professionell hantering av boklånen, stopp för nedläggning av filialer eller att verksamheten läggs ut på entreprenad finns däremot inte.
På tolv procent av landets bibliotek drivs idag hela eller någon del av verksamheten av privata intressen. Ytterligare sju procent av biblioteken diskuterar privat entreprenad, däribland stadsdelsbiblioteket i Rinkeby.
Biblioteksväsende och allmänhet oroas över att t ex en idéburen organisation, t ex ett studieförbund som i ett aktuellt fall, genom att ta över ett folkbibliotek kan påverka bokutbudet så att det mera stämmer överens med egna särintressen.
Ändå är kulturministern tveksam till att lagstifta emot privatiseringar av biblioteken. Att få igenom en sådan lagändring i riksdagen kan nämligen vara problematiskt, då andra politiska partier i praktiken kan rösta emot och hindra lagen att träda i kraft. Men att den nya lagtexten kommer att betona medborgarperspektivet är helt klart. Lagförslaget beräknas komma i höst.¢

Läsrörelsen
Utredningar visar att vi inte läser lika många böcker idag som för några år sedan. Istället lyssnar vi bl a mera på musik, spelar dataspel och surfar på internet.
Det vill Läsrörelsen råda bot på. Det är ännu en kampanj som Elisabet Reslegård tagit initiativ till, hon med Dyslexikampanjen och under 1999/2000 Psykekampanjen.
Det är viktigt att läsa. Av lite i lagom doser skönlitteratur blir man smart, förutom att det är underhållande. Läsrörelsen, vars ordförande heter Bengt Westerberg, startar i på höstens bok- och biblioteksmässa i Göteborg och är mässans stora tema.¢

Kurdiska biblioteket
På Skeppsholmen i Stockholm ligger sedan några år ett bibliotek med ca 5 000 böcker på kurdiska, "det förbjudna språket".
Sverige är en fristad för tiotusentals kurder, folket som förföljs i sina hemländer på grund av sin nationalitet och för sin kamp för demokratiska fri- och rättigheter. Men här på Skeppsholmen i Stockholm har man bl a med statligt stöd kunnat bygga ett nationellt kurdiskt bibliotek.
Biblioteket med de "förbjudna" böckerna är religiöst och partipolitiskt obundet och numera ombildat till stiftelse. Uppgiften är att samla in, bevara tillhandahålla och sprida kurdisk litteratur.
Sedan kulturminister Marita Ulvskog invigde Kurdiska biblioteket 1997 har man börjat lägga samlingarna av böcker och tidskrifter på internet. Målet är att hela bokbeståndet ska ingå i LIBRIS-databasen och vara tillgängligt för websökning överallt i världen.
Kurdiska biblioteket samlar också in tidningsartiklar, broschyrer och flygblad, fotografier och annat bildmaterial. Man erbjuder bl a studenter och forskare en arbetsplats med dator och scanner, man har viss barn- och ungomsverksamhet och till biblioteket hör både referensgrupp och vänförening.
Ett arbete pågår också med att öka de svensk-kurdiska kontakterna och där är bibliotekets programverksamhet viktig. Temat för år 2000 är just "svensk-kurdiska relationer".
Året inleddes med en utställning, "Svensk-kurdiska kontakter under 1000 år", i samband med att en bok med samma titel av Rohat Alakom släpptes på svenska. En utställning visade också hur vikingarna gjorde resor i "särkland", bekantade sig med kurder och medförde kurdiska mynt som man i början av förra seklet hittat bl a på Gotland.
Ett av årets evenemang på Kurdiska biblioteket är ett symposium i slutet av maj. Då handlar det om den första svensk-kurdiska kommittén på 1960-talet och dess initiativtagare doktor Selahaddin Rastgeldi.
Till dess ska en ny utställning färdigställas, denna gång om kurder i svenska massmedia, och det blir debatt med bl a Jan Guillou, Sigrid Kahle och Stefan Hjertén. Man planerar också för en diskussion om kurder i svensk litteratur från Gunnar Ekelöf till Göran Sonnevi och Bodil Malmsten.
- Vi vill åstadkomma spännande möten mellan svenskar och kurder, säger bibliotekets föreståndare Nedim Dagdeviren.
- Biblioteket är inte bara en oas för den kurdiska kolonin i Stockholm, utan också en bro mellan våra folk. Syftet med programverksamheten är just att väcka nyfikenhet. I de sammanhangen är språket förstås svenska.
- Vi vill ha många besökare till våra debatter, utställningar, musikuppträdanden och sagostunder för barn som vi har i samarbete med teatergruppen Unga Klara, säger Nedim Dagdeviren.
Att Internationella biblioteket, som också har böcker på kurdiska, nu öppnar för allmänheten anser han är mycket bra. Man konkurrerar inte, utan kompletterar varandra.

Publicerad i Metro 2000

Tillbaka!